Exercise 6 - Individual Post - Viktor Bram

Hej Bloggen!

Min första människa-dator-interaktionskurs(men förhoppningsvis inte sista) börjar nu gå mot sitt slut och sorgligt nog är detta mitt sista blogginlägg. Jag tycker att det har varit en väldigt givande kurs som skiljer sig väldigt drastiskt från “vanliga” datakurser. Om jag bara ska välja en sak av allting jag har lärt mig så är det hur viktigt det är att fokusera på användarna av systemen. Om användarna har problem att förstå det så spelar det ingen roll hur bra du har programmerat systemet, för det kommer fortfarande att vara obrukbart. Detta har varit något som vi i gruppen tänkt på kontinuerligt under projektets gång, vi har alltså haft ett stort fokus på usability.

Vårt projektarbete har gått ut på att ta fram en app för SL:s biljettautomater nere i tunnelbanesystemet som är anpassad efter vår valda målgrupp: turister. Jag tycker att vi har en kul tid tillsammans i gruppen och vårt samarbete har varit kanon, alla har bidragit till vår nu fullständiga high-fidelity prototype(https://marvelapp.com/8cbhdj). Vi har lagt ner tid kontinuerligt under hela projektets gång, uppskattningsvis 5-8 timmar i veckan i genomsnitt skulle jag säga. Mycket av tiden har vi lagt ner på att diskutera fram och tillbaka vilket har lett till en iterativ process där alla i gruppen har haft bra input att komma med vilket har varit väldigt positivt för gruppsammanhållningen och resultatet.

När vi startade projektet så så skapade vi en frågeställning: “Hur fungerar det för turister att köpa biljetter nere i tunnelbanan?”. Vi trodde att turisterna hade problem att köpa biljetter via biljettautomaterna och utförde research för att se om teorin stämde. För att ha någonting att utgå ifrån så sysslande vi med data gathering och data analysis. För att få in data så gjorde vi interviews. Vi använde oss av triangulation när vi valde att både intervjua turister, resebyråer och SL-personal för att få en bredare perspektiv på vår frågeställning. Vi samlade in både qualitative data och quantitative data. Medans det är lätt att få in korrekt information om quantitativa data som i vårt fall bestod av ålder, nationalitet och hur länge man planerade att stanna i Sverige så är det lätt att vinkla frågor så att insamlad qualitative data speglar ett missvisande resultat. Detta var något vi hade tänkt på i förväg men något som jag tycker vi skulle kunna bli ännu bättre på till framtida projekt. Det är väldigt svårt att hålla sig helt neutral när man tror sig har funnit det ultimata problemet, men något som jag tror man blir bättre på ju fler projekt man utför.

När vi sedan fått in vår data kunde vi börja analysera den. Vi kom fram till att många turister hade problem med att köpa biljetter via biljettautomaterna och ofta ställde sig i kö för att få hjälp av SL-personal istället. Vi gjorde också state of the art analysis för att analysera vad nuvarande system har att erbjuda. Dessa utförde vi på deras hemsida, deras biljett-automater, turistbyråer, Tysklands tunnelbanesystem, deras appar samt informationen som finns tillgänglig i metro. Jag tycker att denna kombination av analyser var perfekt för vårt projekt. Att båda få analysera problemen utifrån de som använder systemet och arbetar med systemet men också få analysera problemet utifrån vad som faktiskt finns att erbjuda hjälpte verkligen vår projektgång! Detta är definitivt något jag tar med mig till framtida projekt.

Vid detta läget hade vi tillräckligt med information och analys för att upprätta personas och scenarios. När vi generaliserade turisterna la vi största fokus på utförda analyser men vi beaktade också observations av turisternas behavior som vi lagt märke till när vi färdats via tunnelbanesystemet.  

Till vänster ser vi Busra Mirzaie, en ung turkisk kvinna som pluggar engelsk litteratur. Hon har gjort research innan, förstår engelska väl och vi förväntar oss att hon förstår hur man skaffar ett SL-kort och vilka fördelaktiga priser det innebär. Till höger ser vi Hans Zimmerman, en tysk pensionär som är här i Stockholm med sin fru. Hans engelska är knagglig och vi förväntar oss att han får problem att köpa biljetter via biljettautomaterna då tysk översättning inte existerar. Utifrån dessa två personas skapade vi 2 scenarios för respektive person och sammanställde deras problem i form av nedanstående tabell(där 1 är ett litet problem och 5 ett stort problem).

Function	Primary Persona - Busra Mirzaei	Secondary Persona - Hans Zimmermann
Clear instructions on how to get access card	1	5
Choose between paper ticket and loading access card	5	1
Clear overview over the tickets and prices	1	1
Easy to understand the zone system	4	2
Comprehension of reduced and regular ticket types	3	2
Clear instructions on optional ways to buy ticket	2	3
Clear and alternative language options	5	1
Recommended ticket types	1	1

Jag gillade verkligen denna delen av projektet också. Det är lättare att arbeta med något när man har en faktisk bild av användarna. Våt tabell var också något som hjälpte till, alla problem som är listade här var problem som vi upptäckt från vår data analysis. Om det är något som jag har att invända mot denna metod så är det att den är väldigt specifik och nedskalad. Vad jag menar är att det finns ett så stort brett spektrum av olika turister att det är svårt att generalisera ner dem till antingen den här personen eller den här personen.

Vi skapade sedan vår första prototype. Detta gjordes genom att skapa två olika paperprototypes som kan ses nedan. Under denna processen tyckte jag det var väldigt bra att alla i gruppen fick komma med input och bidra, det blev en lyckad iterativ process med flera cycles av prototyping. Efter att sedan ha framtagit dessa diskuterade vi för- och nackdelar med bägge alternativ och uppmuntrade reflektion innan vi valde att föra vidare konceptet av den högra bilden som ses nedan.

Denna pappersprototyp utvecklade vi sedan till en low-fidelity prototype i form av en popapp varifrån uttagna bilder från denna kan ses nedan.

Grupp C2 agerade som våra experts när de utförde en evaluation av denna. De kom med mycket bra feedback som vi sedan applicerade i övergången till vår high-fidelity prototype. Under sista iteration i arbetet gjorde alla i gruppen en think aloud där vi faktiskt fick testa appen på verkliga personer. Detta var definitivt givande, man fick bra konstruktiv feedback som man inte hade tänkt på innan. En stor fördel med denna metod är att man faktiskt får testa applikationen på verkliga användare och inte oss studenter som ofta tenderar att tänka i liknande banor vilket kan leda till missar av viktiga designkoncept. Med detta i åtanke tycker jag dock att vi skulle ha utfört flera think-alouds under projektets gång där den första utförs ännu tidigare, kanske redan efter skapandet av vår paper-prototype. Vi fick också kortfattat redovisa inför hela vår övningsgrupp och fick även här höra bra konstruktiv kritik. All feedback vi fick in applicerade vi sedan till vår slutgiltiga produkt som vi alla i gruppen är väldigt stolta över!