Exercise 6 - Individual Post - Julia

Nu har vi genomfört den sista iterationen i vår designprocess och nu är det dags för att sammanfatta hela processen. Här kommer mina tankar och reflektioner om arbetets gång,  vad som gått bra, dåligt, val av metoder och vad jag tar med mig från kursen.

Vi började med att välja sträcka och målgrupp för vårt projekt. Vi valde då turister på sträckan T-Centralen-Slussen då det är en relativt stor målgrupp med lite nisch som kändes intressant. Vi inledde därefter vår kartläggning med en ganska stark hypotes om att det fanns problem vid köp av biljett i biljettmaskinerna. Detta grundade sig nog i att vi som använder maskinen regelbundet till och med har problem och därför måste det vara ännu svårare för första-gångs användare som dessutom inte kommer från Sverige. Efter en pre-study visade det sig att vår hypotes stämde och att vi kunde inleda vår field-study där vi skulle intervjua vår målgrupp. Vi använde oss även av triangulering för att ta in ytterligare ett perspektiv i vår undersökning. Här intervjuades då, utöver turister, även spärrvakter.

Intervjuerna vi använde oss av var semi-strukturerade och vi fick kvalitativ data med hjälp av  öppna frågor. Där fick vi underlag för att senare skapa våra personas och scenarios, som byggde på de typiska svaren vi fick under intervjun, och sedan kunna skapa pain points för att förtydliga de problem vår design skulle lösa. I en annan process skulle man istället för att skapa personas och scenarios ta in den faktiska målgruppen i processen. Båda teknikerna har såklart för- och nackdelar. Genom personas skapar vi en person som alltid kommer att vara lite färgad av oss och på så vis lite vinklad. Den kommer dock vara en relativt generell person som kan stämma in på många. Om man istället tar in personer från målgruppen in i processen så kommer endast deras åsikter att bli av betydelse, visst att de kanske kan representera många i målgruppen men det är ändå bara en del av målgruppen. Båda teknikerna ger ett  urval.  

I samband med intervjuerna gjorde vi även state of the art analys för att undersöka de hjälpmedel och lösningar som redan finns. Vi tittade även på likanade system i andra länder för att få inspiration om hur vår design skulle kunna se ut. Vi fick blandade resultat från intervjuerna där jag bland andra fick svar från en turistbyrå om att problemen inte fanns då dem hjälpte turisterna med access-kort. Detta ledde dock till att vi så småningom inriktade oss på enbart pappersbiljetter då det är den biljetttypen där turister enbart har maskinen som hjälpmedel. State of the art är ett steg som jag kommer att ta med mig ifrån kursen då det var väldigt givande på så vis att det öppnade för befintliga lösningar och vad som kan göras bättre.

När vi väl hade våra pain points från personas och scenariosen kunde vi börja skissa på vår design. Vi använde oss flow-charts och mindboards för att öppna för idéer och tankar av samtliga medlemmar i gruppen. Brain-storming metoder är ett bra medel att använda i första steget av en designprocess och är ett hjälpmedel som inte ska underskattas. Efter långa diskussioner kunde vi komma fram till att vi skulle göra om gränssnittet i biljettmaskinen genom förtydligande och logik.

När vi var tillräckligt överens skissade vi ihop en prototyp i POP-app som blev vår första klickbara prototyp. Denna prototyp utvärderade en annan grupp under en övning med hjälp av Nielsen’s 10 Heuristics och vi fick mycket matnyttig feedback som vi tog med oss i nästa steg av iterationsprocessen av prototypen. Vi fick även använda samma metod för att utvärdera en annan grupps prototyp. Metoden kan ha varit lite väl omfattande i relation till hur långt den andra gruppen hade kommit men jag tror ändå att vi kom med bra input i deras process eftersom de hade tagit med en del av vår feedback in i sin slutprodukt (bland annat att inte välja språk i VR-maskinen). Nedan finns lite bilder på hur vår första prototyp i POP-app såg ut.

I nästa steg använde vi oss av Marvel istället då den inte hade samma begränsningar som POP-app i form av att vi kunde exportera den (hemsidebaserad). Layouten gjorde vi i Adobe Illustrator. Vi började nu arbeta mer med färgkodning och mer ingående design, såsom placering av knappar och flöde i designen.  

Vi gjorde efter det en Think-aloud där personer i vår målgrupp fick använda vår prototyp och tänka högt vid användningen. Metoden var mycket bra då vi fick respons från vår faktiska målgrupp om vad de tyckte om vår design. Att vi i ett så sent skede involverade målgruppen i designen har både för- och nackdelar. Vi kunde vid det här laget ha kommit väldigt långt i vår design utan att målgruppen tyckte om det. Dock visade det sig att vi med vår noggranna field study hade kunnat simulera tillräckligt bra personas för att segla och leva oss in i en turists huvud, eftersom de generellt tyckte att vår design var bra.
Vid redovisningen på övning 5 fick vi ytterligare återkoppling av de andra grupperna och kunde nu gå in i sista iterationen av designen.

Nedan är lite före- och efterbilder från vår sista iteration. Som ni kan se är det inga stora förändringar som har gjorts men det är ändå ganska stor skillnad bilderna emellan.

Nu i efterhand är det lätt att se processen som en helhet: hypotes → pre-study → interviews och state of the art → personas & scenarios → low-fi prototype → evaluation (Nielsen’s 10 Heuristics)→ hi-fi prototype → evaluation (Presentation and Think-Aloud) → Slutprodukt. Under tidens gång har det inte alltid varit självklart vad man ska ha allt till. Processen i sin helhet tycker jag nu i efterhand varit bra nu när jag kan se det logiska flödet och den röda tråden.

Att vi gjorde en grundläggande research innan vi började på vår prototyp tror jag har varit en nyckel för att vår design blev så bra som den blev. Genom en tydlig målgrupp och problemformulering har vi kunnat jobba mot ett gemensamt mål som har varit tydligt. Designprocessen har varit spännande på det sättet att alla gruppmedlemmar har haft mycket blandande åsikter om hur det ska se ut, detta trots att vi alla har “ingenjörstänket” och borde i teorin vara ganska liksinnade. När vi har varit oense har det varit skönt att kunna falla tillbaka på modeller om funktionalitet och att ha det som bas för hur en produkt bör se ut. Även att fokusera på målgruppens behov och inte våra egna är en sak jag kommer ta med mig från kursen.

Valet av metoder har inte varit riktigt vårt eget val eftersom vi efter varje övning har fått veta vad som förväntas till nästa gång och genom vilka metoder vi ska ha åstadkommit det med. Detta har varit bra för oss eftersom alla de metoder vi använt har lämpat sig bra på vårt projekt då vår produkt är främst riktad mot förstagången-användare. I en annan produktutvecklingsprocess är det inte säkert att vi hade använt oss av samma metoder (dock samma struktur).

Vi visste nog redan från början att detta skulle bli ett tidskrävande projekt. Nu i efterhand inser jag att all den tid vi lade på research var viktig för en tydlig målbild. I verkligheten är det klart att tidsåtgången blir en viktig faktor i hur många iterationer det kan bli. Detta i förhållande till resurser lär bli den avgörande faktorn för iterationernas mängd. En annan tanke är “När ska vi vara nöjda?” och “Hur mycket ger den här iterationen i vår design?”. Dessa frågor kommer jag att ta med mig i framtiden för budgetering av resurs och tid i liknande projekt då dessa faktorer ofta är strikt begränsade.