Exercise 6 - Individual Post - Amanda

Den här veckan har vi haft slutpresentation i den här kursen och det är nu dags för mitt sista blogginlägg. I det här inlägget kommer jag reflektera och diskutera hela designprocessen.

Kursen har krävt en kontinuerlig läsning av kurslitteraturen. Detta för att man ska kunna diskutera och tillämpa teorierna och metoderna på bästa sätt. Detta märkte man tydligt under första seminariet då man behövde vara påläst för att få ut så mycket som möjligt av den. Boken har innehållit väldigt bra teorier och varit väldigt pedagogisk samtidigt som man ibland har känt att det har varit lite överflödig information då den har förklarat väldigt uppenbara saker väldigt ingående. T.ex. alla de olika sätten man kan intervjua personer på (papper + penna + kamera eller papper + penna + bandspelare)

Under första övningen kom vi fram till att vi ville fokusera på tunnelbanelinjen mellan T-centralen och Slussen och vi att vår target group skulle vara Turister. Då vår målgrupp är så stor har vi använt oss av sampling när vi har samlat information och intervjuat.

Under första övningen fick vi tillämpa det vi hade läst och fieldstudies och intervjuade spärrvakter, informationsvärdar och turister. Jag var och gjorde en pre-study som var en intervju med en spärrvakt och var väldigt givande då jag fick en väldigt bra bild av vad som var bristande i dagens system vilket var väldigt bra. Då jag ville få ut så mycket information som möjligt för att hitta problemet så ställde jag väldigt öppna frågor för att låta honom själv prata utan att jag ledde in honom på något specifikt spår vilket inom hueristics kallas för informational social influence. I mitt inlägg inför övning 2 hade jag skrivit en planering för hur jag trodde att designprocessen skulle se ut men nu i efterhand blev processen inte alls lik min ursprungsplan då alla faser kortades ner till en enda fas som vi gjorde innan övning 2. Länk till den hittar du här.

Efter vår pre-study gick vi vidare och intervjuade informationsvärdar, turister och ännu en spärrvakt. När vi intervjuade turisterna använde vi oss av grundad teori och observerade deras beteende vid maskinerna och såg ibland frustration, uppgivenhet och mycket förvirrade miner. Genom att intervjua många turister lyckades vi få en bild av bristerna idag och var det finns förbättringsmöjligheter. Vi la dessutom fokus på att försöka intervjua dem i en kontextuell miljö för att få så bra intervjuer som möjligt och där av frågade vi dem direkt efter att ha arbetat med maskinen hur deras upplevelse av köpet var och försökte även här genom öppna frågor få fram vad de tyckte var bra respektive dåligt med dagens system. Det som jag blev mest överraskad var hur positiva turisterna var till att bli intervjuade och hur hjälpsamma de var under processen.

Genom att intervjua de tre olika parterna lyckades vi triangulera problemet och få en uppfattning om vilket område vi borde gräva djupare i. Utifrån våra observationer och intervjuer gjorde vi sedan persons och scenarios för att få en bättre bild av vem den ”typiska” personen vi vill anpassa gränssnittet till är och ser ut. Med dessa till grund gjorde vi pain points för att kunna ranka vilka egenskaper som ansåg vara viktiga utifrån våra personas perspektiv. Ett annat sätt man skulle kunna ta fram personas skulle vara att försöka ta in fler personer från målgruppen från olika håll och låta dem testa maskinen. Dock kan detta leda till att man får vinklat svar då målgruppen kanske förstår syftet med studien och därmed ger dem svaren som dem tror att vi vill höra.

Genom att kombinera personas tillsammans med state of the art, som hjälpte oss få en bild av vad som finns tillgängligt idag, hjälpte oss väldigt mycket på vägen för att kunna komma fram till vad vill ville göra, hur vi skulle göra det och varför. Just state of the art är något som har varit väldigt lärorikt och gett oss väldigt mycket under projektet då vi verkligen kunde rama in vad som saknas på marknaden idag för att vidareutveckla det. Det gav oss en bättre bild av vad slutprodukten skulle innehålla och vad som inte behöver prioriteras lika högt. Något som man allt för sällan i andra kurser när man göra projekt och kommer vara väldigt bra att använda när man väl ska göra sitt kandidatarbete.  

Efter det här påbörjade vi vår brainstorming som sedan resulterade i vårt första utkast av var low-fi prototype. Av alla övningar tycker jag bäst om den här då vi hade väldigt roligt samtidigt som vi verkligen fick låta våra ideér komma fram genom olika metoder. Genom att låta alla ta fram de olika ”sidorna” av vår prototyp, som vi vid det här laget hade valt att göra ett nytt gränssnitt till biljettmaskinerna, kunde vi rösta fram, modifiera och utveckla våra lappar för att få en grund att stå på. Utifrån detta tog vi våra lappar, som vi fick fram genom collaborative iteration, till nästa nivå genom att göra en storybord som sedan stod till grund till vår paper prototype som sen blev vår POP-app. Efter den här övningen hade vi mycket mer kött på benen och jag tror att vi alla hade så otroligt kul när vi fick vår kreativa sida, som man oftast inte får använda i övriga kurser, komma fram!

Vår POP-app

Vår POP-app utvärderades sedan under övning 4 av en annan grupp som agerade experter när vi hade en kort walktrough. Detta var otroligt lärorikt då man för första gången fick feedback från någon utanför gruppen. Det var verkligen värdefullt då man oftast blir blind och tycker att saker man själv har skrivit och skapat är väldigt uppenbart vilket den andra gruppen inte alltid tyckte. De såg också designen med nya fräscha ögonen vilket gjorde att de reagerade på detaljer som inte vi hade tänkt på tidigare. T.ex. att lägga till en zonkarta för att förenkla. Vi fick även möjligheten att utvärdera en annan grupps prototyp vilket var otroligt kul. Vi bedömde den utifrån Nielson´s 10 usibility hueristics, en metod som var väldigt bra men kanske inte alltid hade passande kriterier för produkten. Kriterier som  ”Help users recognize, diagnose, and recover from errors” och ”Help and documentation” var väldigt svåra att bedöma då vi fick en pappers pototyp på virtual reality glasögon. Så denna metoden kanske man skulle vilja använda sig av lite senare i processen.

Efter den här övningen påbörjade vi nästa iteration av designprocessen. Då POP-app begränsade oss tekniskt så gick vi över till Marvel där vi hade mycket mer frihet. Här påbörjade en rad långa diskussioner om designen som sedan resulterade till väldigt många iterationer. När man är så många i en grupp med så många åsikter kan en diskussion så som färgkodning och ”var ska vi placera cancelknappen” ta en timme. Men det gällde verkligen att ”pick your battles” och låta alla lägga fram sina åsikter för att sedan kompromissa. Efter två iterationer så gjorde vi alla think alouds med personer från vår målgrupp och även en walktrough för vår övningsgrupp. Där fick vi verkligen jättebra feedback som vi tog till oss. Det var allt från att next knappen skulle vara större till att det var otydligt var man skulle klicka efter valt destination. Detta tog vi självklart till oss och började iterera ännu några gånger. Vi fick också feedback om att sidan där man skriver in destinationen är väldigt otydlig då man är förvirrad över vad nästa steg är. För att få fram bästa lösningen på detta valde vi att brainstorma och ta fram några olika alternativ till den nuvarande sidan. Efter att ha ritat upp dem så ritade vi dem i Illustrator för att sedan utifrån det kunna diskutera för och nackdelarna med varje design. För att styrka vårt val gjorde vi också en liten fieldstudy på människorna runtomkring oss för att se vad de tyckte var mest naturligt att klicka efteråt och vilken dem tyckte var mest tilltalande. Detta då vi ingenjörer oftast tänker på samma sätt och därför är det viktigt att ta in andra personers perspektiv. Vi använde oss också utan boken för att läsa om generellt hur människor beteer sig kring produkter. (t.ex. att om man läser från vänster till höger så letar man oftast på en skärm vänster till höger)

Efter några iterationer slog tanken oss ”När ska man sluta iterera” enligt interaction design lifecycle model? Vi märkte att vi började gå på en allt mer detaljnivå samtidigt som vi kände att produkten blev allt bättre och bättre trots de väldigt små modifieringarna. När det kommer till det verkliga livet är det nog så att man får avväga och se när förhållandet mellan nytta och kostnad avtar. Länk till marvelapp hittar du här

Förbättringar av efter övning 5

När det kommer till helheten har detta varit en otroligt rolig kurs. Det är inte ofta man får använda sin kreativa sida som vi har fått under processen. När det kommer till tidsåtgång har det tagit mycket mer tid än förväntat. Att göra vårt första utkast trodde jag skulle gå rätt snabbt men när man är väldigt många i en grupp som har väldigt starka åsikter så tar det längre tid att komma fram till en lösning som alla tycker är bra och står för. Bloggandet har också tagit en del tid men det har varit väldigt bra att kunna skriva under processens gång för att sedan kunna ha något att titta tillbaka på, reflektera över och använda sig av när man sedan gör utvärderingen. Samtidigt tror jag att den mängd tid vi har lagt ned på förstudien och grundläggande reasearch har varit väsentligt då det har gett oss en stadig grund att bygga på samtidigt som alla hade samma tydliga vision på slutprodukt vilket gjorde att vi alla jobbade mot samma mål utan större missförstånd. När det kommer till metodval har vi som vi tidigare nämnde, blivit tilldelade teorier som vi ska arbeta utifrån vilket har varit väldigt tideffektivt då vi inte har behövt själva leta fram några som passar. Samtidigt tycker jag att samtliga metoder har varit väldigt bra att använda sig av då vi jobbade med en produkt som riktar sig till förstagångsanvändare.  Om man hade gjort ett annat projekt hade man nog använt sig av till majoriteten samma metoder samt behållit strukturen.

När man arbetade med projektet så tänkte man 1 vecka i förväg. Vi visste inte vad nästa veckas uppgifter  skulle bli eller vad som förväntades av oss. Detta gjorde att vi kanske inte riktigt anpassade allt för nästa steg i processen. T.ex. när vi intervjuade hade vi ingen aning om att vi skulle göra personas veckan efter. Med det i åtanke så skulle nog vi kunnat göra bättre personas där vi kanske ställde någon extra fråga om dem som person och deras behov. Dock är detta något vi tar med oss och om vi skulle göra den här processen igen, hade det blivit bättre med tanke på att vi har bättre koll på hur hela processen ser ut från början till slut och vi vet vilka metoder som är mer lämpliga att använda sig av än andra.