Nu är vi här, vår produkt är äntligen klar och
det är dags att skriva mitt sista blogginlägg. Jag tänkte sammanfatta vår
process lite kort och reflektera kring de olika delarna.
Först och främst började vi med att bestämma oss
för att vi ville förbättra upplevelsen i tunnelbanan. Detta mynnade snabbt ner
i målgruppen turister som vill köpa
biljetter på egen hand via biljettautomater. Anledningen till detta var för att
vi alla var överens om att systemet idag är krångligt och vi själva upplevde en
viss svårighet vid köp av biljetter i dagens biljettautomater. För att dra
detta till sin spets och verkligen göra ett bra case valde vi alltså turister
som vi förmodade skulle ha ännu större svårigheter då de kan anses som första-gångs-användare. För att försäkra oss
om att detta var ett verkligt problem gjorde vi en förstudie där vi frågade personal om de upplevde att detta var
ett problem bland turister. Vi fick mycket upprättelse via denna information och
därefter kunde vi inleda vår field-study.
Här hade vi nog kunnat förbereda oss mer informellt genom att förbereda teman som vi skulle basera våra intervjuer på,
istället hade vi många förberedda frågor som ibland kanske kunde upplevas som
ledande. Dock var detta bra eftersom att vi genomförde triangulering med dels vår målgrupp och SL:s personal och
eftersom att vi ställde många liknande frågor kunde vi jämföra båda sidors
respons och huruvida deras åsikter stämde överens.
Tillsammans med dessa intervjuer genomförde vi
också en state-of-the-art. Detta var
oerhört viktigt eftersom att vi fick mycket inspiration från de olika källorna
som vi undersökte. Jag förstod hur mycket man har att vinna på att göra en
grundlig marknadsanalys och se var
tekniken är idag. Detta gjorde det dels enklare för oss att göra rimliga
åtaganden med hänsyn till resurser etc. men också gav inblick i hur mycket man
kan förbättra dagens lösningar.
All denna information och kvalitativ data låg sedan som underlag för
nästa steg i processen vilket bestod av personas
och scenarions. Vi skapade två
olika personas som representerade de mest frekventa turistgrupperna i Stockholm
men samtidigt skiljde sig mycket från varandra. Eftersom att vi inte hade tid
att skapa fler än två var det viktigt att vi fångade personer med olika
bakgrunder, språkkunskaper och ändamål. Här hade vi dock kunnat lägga lite mer
tid kring personligheterna hos personerna, det blev lätt lite flamsigt då man
låter ens fantasi måla upp en fiktiv person och ibland var det inte helt lätt
att knyta deras bakgrund till de faktiska problemen som vi ville framhäva i
våra olika scenarion.
Brainstorming var ledordet när vi sedan inledde vår kreativa verkstad. Våra pain points som vi fick från scenariosen
gjorde det enklare att se vart fokus borde ligga. Dock blev vi samtidigt lite
begränsade av dem eftersom att vi alla kände att det fanns självklara åtgärder
att ta för att lösa dessa problem. En delad uppfattning av gruppen var att det
kändes lite onödigt att sväva ut i “outside the box” lösningar när vi redan
hade byggt en tilltalande lösning som kändes bra. Vi försökte dock ta oss ifrån
denna tankegång och började spåna på alternativa lösningar utan begränsningar.
Även om vi inte kunde använda oss av så mycket från dessa alternativa idéer så
genererade det ett mer kreativt klimat i
gruppen där man tolererade mer galna idéer utan att direkt kritisera, vilket
skulle visa sig vara nyckeln till vår sista iterationer.
Där efter satte vi ihop vår första klickbara protoyp i pop-app. Detta var ett
kraftfullt sett att få en känsla av hur produkten faktiskt kändes. Vi la ingen
vikt på gränssnittet men fokuserade på placering av knappar, fält och
information. Detta kunde vi sedan erhålla bra feedback på via utvärderingar som
gjordes av en annan grupp med hjälp av Nielsen’s
10 Heuristics.
(Bilder från vår pop-app protoyyp)
Efter detta samlade vi all feedback och gav oss på en mer utförlig highi-fi prototyp i Marvel app. Mycket av den
andra gruppens åsikter var bra men vi var också tvungna att avböja en del
åsikter eftersom att vi fortfarande ville att produkten skulle gå i linje med
våra tankar. Nu fokuserade vi mycket på design och hur gränssnittet skulle se
ut för att främja en intuitiv upplevelse utan risk för frågetecken. Efter
detta kunde vi genomföra en Think-aloud som
gav oss mycket bra bild av vart problem och frågetecken uppstod i vår produkt.
Jag insåg dock att man lätt blev allt för påverkad av sin test-person som man
utförde sin Think aloud med. Alla ville lösa problemen som uppstått vid
gruppens respektive Think-aloud och här var det svårt att avfärda folks
förslag, alla turister är olika och självklart kommer man stöta på olika
problem. Genom att lösa ett problem så kan lätt något annat uppstå, men efter
mycket diskussion och hänvisande till kursens metoder kunde vi enas om vilka
förbättringar som skulle göras.
Detta var något som jag insåg hjälpte mycket då
gruppen körde fast i samband med för mycket olika viljor. I en kreativ process
är det självklart att många olika åsikter kommer lyftas fram och det är ibland
svårt att argumentera varför någons idé är bättre än den andra när alla ser
design och logik subjektivt. Därför har det vart skönt att vi alla kunnat
samlas kring en del nyckelord och metoder som vi erhållit från kursen när vi
tagit svåra beslut. Att kunna hänvisa till kurslitteraturen har motverkat att
personer känt sig personligt överkörda eller bortvalda i sina förslag.
Ett exempel på detta var diskussionen kring om
vi skulle använda en separat OK-knapp eller hålla oss till vår konsekventa
Next-knapp.

Problemet var att vi först ville ha next knappen
eftersom att vi ville vara konsekventa i designen och främja lärandet av ett
visst beteendemönster. Men efter våra think alouds var det så pass många som
inte förstod hur de skulle ta sig vidare efter att de valt “Slussen”. Att vi
tillslut fick acceptera att det måste finnas en naturlig konfirmeringsknapp
intill resevalet, detta kunde vi hänvisa till Error
prevention från Nielson’s
10 heuristics.
Något som jag skulle uppskattat dock är en helt
dedikerad session för utvärdering.
Självklart har vi analyserat vårt arbete och hur det gått men det jag saknar är
professionella metoder och tips, precis som vi fått för de andra bitarna i
projektet, som gör denna fas ännu bättre. Man kan verkligen lära sig otroligt mycket
av varandra men det gäller att man dels tar sig tid samt att man har en bra
plan för hur man extraherar erfarenheterna på bästa sätt. I näringslivet är
detta något som man hastar sig igenom eftersom att arbetsgivare ofta är måna om
att starta nästa projekt så fort som möjligt. De vet att “borde” göra en bra
utvärdering men det känns samtidigt onödigt eftersom att projektet är klart och
det är dags att gå vidare. Alltså bör man verkligen utbilda kommande generation
i vikten av bra utvärderingsmetoder och processer som sedan kan appliceras på
nästa kurs eller liknande.
Annars är jag väldigt nöjd över vår prestation
och tycker att vi fått fram en väldigt bra produkt! Resan har vart lärorik och
jag har fått många bra insikter. Kanske mest av allt i hur svårt det är att
veta när produkten är “klar” då det alltid finns utrymme för iterationer av
förbättringar. Jag antar att detta blir mer uppenbart i näringslivet när man
har pengar och andra begränsade resurser med i spelet.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar